Ibland vill man bara sitta i mammas knä, och vara liten igen..

Minns 
med saknad
dina glittrande
busiga ögon, 
ditt sneda leende.

Vart tog du vägen 
var finns du nu?

Du unga 
oskuldsfulla flicka.

Du som trodde 
alla om gott.

Dig jag brukade
 se i spegeln 
i min barndom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0